Instruktioner för Fjärrkontrollen

Med Fjärrkontrollen kan man jämföra kostnaden för uppvärmning för ett hus med uppvärmningsformerna. fjärrvärme, värmepumpar och pelletspanna. Med tillvalsmodulen Klimatmodul kan man även jämföra klimatgasutsläppen från dessa uppvärmningsformer.

I Fjärrkontrollen kan man specificera husets förutsättningar vad gäller t.ex. energi- och effektbehov för att kunna få en så rättvisande kostnadsbild som möjligt. Kostnadskalkylen för fjärrvärme är framtagen i samarbete det lokala energibolaget för att bli korrekt. För övriga uppvärmningsalternativ är osäkerheterna större, då exempelvis investeringskostnaden och värmefaktorn för en bergvärmepump varierar från hus till hus beroende på förutsättningarna. Därför finns det möjlighet att justera parametrarna för dessa uppvärmningsformer så att man exempelvis kan lägga in värdena från en offert. Standardvärdena för alternativen representerar ett genomsnittsfall.

Inledande förutsättningar

Menyalternativ för fjärrkontrollen

Innan Fjärrkontrollen kan beräkna kostnaden för olika uppvärmningsalternativ behöver du ange några inledande förutsättningar.

Under fliken ’Område’ ombeds du specificera vilket område kalkylen ska gälla för. Valet av område påverkar bland annat vilken prislista som används eftersom det kan finnas flera områden med olika prislistor för fjärrvärme och elnät. Om det endast finns ett område är detta alternativt förvalt.

Under fliken ’Fjärrvärme idag’ ombeds du välja ifall du vill räkna med en investeringskostnad för fjärrvärme eller inte. Detta är användbart om man exempelvis redan har fjärrvärme och vill att resultaten endast visar en jämförelse mellan fjärrvärmens driftkostnader och andra alternativ.

Under fliken ’Värmesystem’ ombeds du välja vilken typ av värmesystem huset har. För befintliga hus är det vanligast med radiatorer. Valet av värmesystem påverkar vilken prestanda som antas för värmepumparna där högre prestanda antas om golvvärme väljs.

Under fliken ’Värmebehov’ ombeds du ange vilket värmebehov ditt hus har, inklusive varmvatten. Ett mindre flerbostadshus med 15 lägenheter kan ha ett värmebehov på ca 200 MWh/år medan större flerbostadshus kan ha värmebehov på närmare 2000 MWh/år. En liten villa kan ha ett värmebehov på 10 MWh/år medan en större villa kan ha ett värmebehov närmare 50 MWh/år.

Översiktliga resultat

Grafisk översikt över resultat

Fjärrkontrollen visar översiktliga resultat för uppvärmningskostnader mellan olika alternativ baserat på de inledande förutsättningarna du specificerat.

Resultaten visas som årliga uppvärmningskostnader där investeringar ingår som årliga avbetalningar. Syftet med detta steg är att visa översiktliga resultat där rimliga antaganden görs angående avseende ekonomiska och tekniska parametrar.

Mer detaljerade parametrar kan justeras under Detaljerad kostnadskalkyl.

Detaljerad kostnadskalkyl

Den detaljerade kostnadskalkylen visar en jämförelse mellan samtliga uppvärmningsalternativ fördelat på olika delkostnader. Här finns möjlighet att ’tända/släcka’ olika delkostnader genom att klicka på posterna under diagrammet för att visuellt jämföra olika delkostnader. Exempelvis kan man ’släcka’ alla poster förutom ’Drift och underhåll’ för att jämföra kostnaden för just drift och underhåll mellan alternativen.

Jämförelsegraf mellan samtliga uppvärmingsalternativ

Ekonomiska förutsättningar

Fält för inmatning av kalkylränta och elhandelspris

Under Ekonomiska förutsättningar kan kalkylränta justeras för att utvärdera vilken påverkan den har på avbetalning av investeringskostnaderna. En högre kalkylränta speglar exempelvis högre låneränta, högre risker med investeringen eller högre förväntningar på alternativ avkastning. En alternativ placering kan exempelvis vara börsen, man vill eventuellt justera kalkylräntan för att matcha eller överträffa börsens förväntade avkastning för veta hur en investering i ett uppvärmningsalternativ står sig mot att placera pengarna på börsen. En lägre kalkylränta speglar det motsatta. Fjärrkontrollen utgår från vad som kan anses vara en rimlig kalkylränta, med olika antagande beroende på om kalkylen avser en villa eller ett flerbostadshus.

Även elhandelspriset kan justeras vilket påverkar kostnaderna för värmepumpsalternativen. Det elpris som Fjärrkontrollen utgår från speglar ett troligt medelpris närmaste 5-10 åren och kan jämföras mot terminpriser som anges för långa terminskontrakt. Justering av elpriset kan användas för bland annat känslighetsanalyser.

Fastighetsel

Under Fastighetsel kan man justera husets elparametrar innan installation av värmepump. Normalt påverkas elnätskostnaden av installationen och hur stor den påverkan blir beror av husets förutsättningar innan installation.

Exempelvis kan man få betala högre fasta elnätskostnader eftersom man behöver en högre säkring efter installation av en värmepump. Fjärrkontrollen beräknar elparametrarna (elförbrukning, eleffektbehov samt säkringsstorlek) baserat på det värmebehov som anges givet ett ’typiskt’ hus. Dessa parametrar kan därefter justeras för att bättre spegla aktuella förutsättningar.

Elparametrar och elnätskostader

Fjärrvärme

Begreppet fjärrvärme kommer av att värmen produceras ’fjärran från’ i relation där den slutligen används, exempelvis i en fastighet. Vad detta egentligen innebär är att det på olika orter i Sverige finns produktionsanläggningar där olika typer av bränslen används för att värma upp vatten som sedan distribueras till olika fastigheter som är anslutna till fjärrvärmenätet. Temperaturen på det utgående vattnet varierar under året och mellan olika orter från ca 70°C till 120°C. Själva distributionen av det varma vattnet sker genom rör som grävts ner i marken.

Väl framme i fastighetens fjärrvärmecentral, används värmeväxlare för att överföra värme från fjärrvärmenätet till fastighetens värme- respektive varmvattensystem. Värmeväxlingen sker utan att fjärrvärmevatten blandas med fastighetens system. Efter värmeväxlingen transporteras det nu avkylda fjärrvärmevattnet tillbaka till produktionsanläggningen för att åter värmas upp i en kontinuerlig cirkulär process.

Det är viktigt att förstå att fjärrvärmesystem är lokala i den bemärkelsen att förutsättningarna är olika på olika orter. Generellt kan dock sägas att många produktionsanläggningar för fjärrvärme använder avfall, restvärme och olika sorters biobränslen i sin produktion. På många orter använder man också möjligheten att producera el samtidigt som man producerar värme i så kallade kraftvärmeanläggningar.

Energiföretagen beskriver användningen av fjärrvärme enligt nedan:
Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme och bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent.

Fält för inmatning av fjärrvärmekostnader

Här kan man justera parametrar kopplade till fjärrvärme. Vilka parametrar som går att justera kan variera beroende på vilka komponenter som finns i prissättningen av fjärrvärme men normalt kan man justera debiteringseffekt och investeringskostnader.

Fjärrkontrollen beräknar en typisk debiteringseffekt (dvs. den effekt som används för debitering av effektkostnaden) baserat på fjärrvärmebolagets definition av hur effekten ska beräknas. Exakt hur debiteringseffekten ska beräknas kan variera mellan olika orter men generellt kan man säga att den beror av fastighetens maximala (dygnsmedel)effektbehov för fjärrvärme vilket i flerbostadshus brukar uppstå under årets kallaste period. Fjärrkontrollen utgår från en typisk villa eller flerbostadshus vid beräkning av debiteringseffekt men möjligheten finns att justera denna för att anpassa beräkningen till andra förutsättningar eller för en känslighetsanalys. .

Nedan bild illustrerar olika definitioner av effekt.

Illustration av oika definitioner av effekt

Den gröna linjen illustrerar en timprofilen för värmebehovet (inklusive varmvatten) för ett flerbostadshus. Av figuren framgår att huset har sitt största effektbehov kring den 500:e timmen på året (januari). Notera att denna topp endast finns under mycket korta perioder, dvs enskilda timmar på året.

Om man istället för det maximala effektbehovet tittar på det effektbehov som sker vid en temperatur som motsvarar ortens 3-dygns DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur) så representeras denna nivå av det gula sträcket. Det är baserat på detta effektbehov som Fjärrkontrollen dimensionerar värmepumpar och pelletspannor. I praktiken innebär detta att man accepterar att effektbehovet inte kommer kunna täckas av uppvärmningssystemet under de få timmar på året när behovet är maximalt.

Slutligen representerar den blåa linjen det effektbehov som används för debitering av fjärrvärmepriset för effekt. Denna kommer alltid vara lägre än den maximala (tim)effekten eftersom de allra flesta debiteringseffekter definieras baserat på en medeleffekt för ett helt dygn, så kallad dygnsmedeleffekt. I exemplet i bilden kan man se att debiteringseffekten för fjärrvärme finns på en nivå där (tim)effekten är hög under flera efterföljande timmar, exempelvis kring 500:e timmen.

Den andra parametern man kan justeras under stycket om fjärrvärme är investeringskostnaderna för fjärrvärmecentralen och för anslutningskostnaden (i de fall fjärrvärme inte finns framdraget till huset). Fjärrkontrollen utgår från investeringspriser som gäller för den aktuella orten och beräknar investeringskostnaderna för en typisk villa eller flerbostadshus. Det är möjligt att justera dessa investeringskostnader manuellt för att anpassa kalkylen till andra förutsättningar. Särskilt anslutningskostnaden kan variera beroende på tekniska förutsättningar.

Det är också möjligt att justera vilken livslängd som ska användas för avbetalning av investering. Fjärrkontrollen utgår från en så kallad ekonomisk livslängd vilket innebär att man bestämmer en livslängd som ska gälla för den ekonomiska utvärderingen. Det är dock möjligt att justera livslängden för att exempelvis spegla den tekniska livslängden eller liknande. Det är då viktigt att beakta att livslängder bortom den tekniska livslängden gör att investeringskostnaden inte längre speglar hela kostnaden för en anläggning eftersom det krävs nya investeringar när utrustningen passerat sin tekniska livslängd.

Resultatparametrar för fjärrvärme

Resultaten för fjärrvärme beskrivs närmare nedan.

Kapitalkostnad:
Årlig avbetalning för fjärrvärmecentral och anslutningskostnad beräknad utifrån antagen livslängd och ränta. Investeringskostnaden avser en helt färdig anläggning, installerad och driftsatt. Om man i de inledande förutsättningarna valt att man redan har fjärrvärme kommer denna kostnad vara noll.
Drift och underhåll:
Tillsyn/serviceavtal samt schablonkostnad för byte av komponenter som tex givare.
Energikostnad:
Kostnaden för energianvändning utifrån gällande energipris för fjärrvärme.
Fast/Effektkostnad:
Fast- alternativt effektkostnad för fjärrvärme utifrån gällande priser för fjärrvärme.
Annat:
Det kan finnas andra kostnader kopplade till någon specifik priskomponent i fjärrvärmen, som kostnad för avkylning eller liknande och i så fall visas dessa på en egen rad.
Total värmekostnad:
Summan av ovan kostnader dividerat med fastighetens värmebehov och uttryckt som öre per kWh.

Bergvärme- och Luft/Vattenvärmepump

Värmepump är en teknik som kan användas för att utvinna energi från en källa med låg temperatur och leverera energi med hög temperatur. För att denna process ska fungera måste energi tillföras till värmepumpen.

Bergvärmepump

Schematisk bild för en bergvärmepump i en villa. Källa: SKVP Schematisk bild för en bergvärmepump i en villa. Källa: SKVP

I fallet med bergvärme används berget som energikällan med låg temperatur. I praktiken borrar man djupa borrhål (150-250m) i närheten av fastigheten där så kallade kollektorslangar (eller rör) placeras som används för att cirkulera en vätska som då hämtar energi ur berget. Denna energi med låg temperatur tillförs värmepumpen som genom en kompressor (som kräver el) höjer temperaturen på energin så att den kan användas för att värma radiatorer och varmvatten i en fastighet.

Prestanda för värmepumpar mäts genom den så kallade värmefaktorn vilken speglar mängden värme som levererats i förhållande till elanvändningen för värmepumpen. Värmefaktorn varierar beroende på olika förhållanden och variationen kan vara betydande över året. Därför brukar man ofta prata om årsvärmefaktorn som speglar värmepumpens prestanda under ett helt år.

Generellt kan man säga att prestandan förbättras ju lägre temperaturskillnad det är mellan källan som värmepumpen hämtar energi från och temperaturbehovet i fastigheten. Ett typiskt vinterfall för en bergvärmepump kan vara att temperaturen från berget är kring 0°C. Om bergvärmepumpen då behöver leverera en temperatur till radiatorer som är 50°C kommer den ha en sämre årsverkningsgrad jämfört om den behövde leverera temperatur till golvvärme som kanske är 30°C.

Det är inte alltid självklart hur en bergvärmepump ska dimensioneras varför en grundlig analys av husets och bergets förutsättningar är nödvändig. Exempelvis kan elnätsabonnemanget behöva uppgraderas för att kunna leverera den eleffekt som är nödvändig för värmepumpen. Det kan också finnas möjlighet att utnyttja det svala vattnet från bergen till kyla under varma sommarmånader vilket kräver anpassning av installationen.

Luft/Vattenvärmepump

Luft/vattenvärmepump har många liknade egenskaper som beskrivs för bergvärmepump. Den mest uppenbara skillnaden är energin hämtas från omgivande utomhusluft snarare än från berget. Av den anledningen är installationen av en luft/vattenvärmepump enklare eftersom det inte kräver någon borrning av borrhål.

En viktig skillnad är dock att prestandan för en luft/vattenvärmepump är helt beroende av temperaturen på utomhusluften som varierar över året och mellan olika orter. Vid riktigt låga temperaturer (under -20°C) kan man generellt säga att prestandan närmar sig ren elvärme. Därför kan luft/vattenvärmepumpar vara mindre lämpliga för kallare klimat jämfört med bergvärme.

Här kan man justera parametrar kopplade till bergvärme- respektive luft/vattenvärmepump. Notera att respektive värmepumpstyp har egna rutor för dessa parametrar i Fjärrkontrollen.

Fält för inmatning av parametrar kopplade till bergvärme- respektive luft/vattenvärmepump

Fjärrkontrollen beräknar ett effektbehov av värme (inklusive varmvatten) för fastigheten baserat på angivet värmebehov och aktuell orts klimatdata. Effektbehovet som används för dimensionering av värmepumpens storlek utgår från ortens dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). För villa utgår beräkningen från 1-dygns DVUT medan för flerbostadshus utgår beräkningen från 3-dygns DVUT. Exakt vilka temperaturer som gäller på olika orter går att hitta på Boverkets hemsida. Effektbehovet kan justeras manuellt. .

Nedan bild illustrerar olika definitioner av effekt.

Illustration av oika definitioner av effekt

Den gröna linjen illustrerar en timprofilen för värmebehovet (inklusive varmvatten) för ett flerbostadshus. Av figuren framgår att huset har sitt största effektbehov kring den 500:e timmen på året (januari). Notera att denna topp endast finns under mycket korta perioder, dvs enskilda timmar på året.

Om man istället för det maximala effektbehovet tittar på det effektbehov som sker vid en temperatur som motsvarar ortens 3-dygns DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur) så representeras denna nivå av det gula sträcket. Det är baserat på detta effektbehov som Fjärrkontrollen dimensionerar värmepumpar och pelletspannor. I praktiken innebär detta att man accepterar att effektbehovet inte kommer kunna täckas av uppvärmningssystemet under de få timmar på året när behovet är maximalt.

Slutligen representerar den blåa linjen det effektbehov som används för debitering av fjärrvärmepriset för effekt. Denna kommer alltid vara lägre än den maximala (tim)effekten eftersom de allra flesta debiteringseffekter definieras baserat på en medeleffekt för ett helt dygn, så kallad dygnsmedeleffekt. I exemplet i bilden kan man se att debiteringseffekten för fjärrvärme finns på en nivå där (tim)effekten är hög under flera efterföljande timmar, exempelvis kring 500:e timmen.

När det kommer till dimensionering av värmepump utgår Fjärrkontrollen från vad som kan anses vara en typisk nivå. Komponenten effekttäckning bestämmer hur mycket av effektbehovet som ska täckas av värmepumpen och hur mycket som ska täckas av elspets (elpatron eller elpanna). Det är vanligare att man i villor dimensionerar för 100% effekttäckning medan det varierar mer för flerbostadshus. En hög täckningsgrad innebär att man måste investera i en större värmepump och den ökade kostnaden för investering kan sällan motiveras ekonomiskt. Beroende på hur fastighetens effektbehov ser ut över året kan skillnaden mellan 80% effekttäckning och 100% effekttäckning handla om enstaka timmar. Det är då oftast mer motiverat att låta de timmarna täckas av ren elvärme än att investera i en större (och dyrare) värmepump. I Fjärrkontrollen kan man själv justera dimensioneringsfaktorerna effekttäckning och energitäckning för att anpassa kalkylen.

En viktig parameter för värmepumparna är årsvärmefaktorn vilken påverkar elanvändningen. En högre värmefaktor innebär att värmepumpen har en högre prestanda och kräver mindre el jämfört med en värmepump med lägre värmefaktor. Fjärrkontrollen beräknar årsvärmefaktorer för värmepumparna baserat på klimatdata för orten. Beräkningen förutsätter en värmepump med relativt hög prestanda men inte den absolut bästa på marknaden. Det är möjligt att justera värmefaktorn för att exempelvis spegla olika val av värmepumpars prestanda.

De två sista tekniska parametrarna, värmeeffekt värmepump och värmeeffekt spets, är till stor del beroende av tidigare parametrar och speglar den resulterande värmeeffekten som värmepumpen måste leverera respektive värmeeffekten som måste tillgodoses genom elspets. Fjärrkontrollen möjliggör anpassning även av dessa parametrar om man exempelvis vill simulera fall med mer eller mindre elspets.

Resultatparametrar för bergvärme- och luft/vattenvärmepump

Resultaten för värmepumparna beskrivs närmare nedan.

Kapitalkostnad:
Årlig avbetalning för värmepump, kringkostnader samt eventuellt borrhål (för bergvärmealternativet) beräknad utifrån antagen livslängd och ränta. Investeringskostnaden avser en helt färdig anläggning, installerad och driftsatt.
Drift och underhåll:
Tillsyn/serviceavtal samt schablonkostnad för byte av komponenter.
Energikostnad:
Kostnaden för el som används av värmepump samt eventuell elpatron/elpanna.
Ökad elnätskostnad:
Denna post redovisar den ökade elnätskostnaden som uppstår till följd av en värmepumpinstallation. Här ingår ökade rörliga och fasta kostnader för elnät och i förekommande fall ökade effektkostnader.
Total värmekostnad:
Summan av ovan kostnader dividerat med fastighetens värmebehov och uttryckt som öre per kWh.
Beräknade värden för nytt elabonnemang:
Här redovisas fastighetens elparametrar efter installationen av värmepump, dvs den högsta eleffekten samt vilken ny säkringsnivå fastigheten behöver. Notera att Fjärrkontrollen beräknar säkringsstorlek i detalj medan det i verkligheten finns fasta steg (25A, 80A osv) så att ett säkringsbehov på 77,8 A innebär att fastigheten måste ha en 80 Ampere säkring.

Pellets

Pelletspanna eller pelletskamin är en teknik där fast bränsle (pellets) förbränns och energin används för att värma upp vatten till värme- och varmvattensystem. På Pelletsförbundets beskriver man pellets som:
Pellets är ett träbaserat bränsle med högt energinnehåll som används för uppvärmningsändamål.

Tekniken är inte längre särskild vanlig i villor och flerbostadshus men förekommer. Tekniken kräver transport och lagring samt matning av pellets till pannan.

Här kan man justera parametrar kopplade till pelletspanna.

Fält för inmatning av parametrar kopplade till pelletspanna

Fjärrkontrollen beräknar ett effektbehov av värme (inklusive varmvatten) för fastigheten baserat på angivet värmebehov och aktuell orts klimatdata. Effektbehovet som används för dimensionering av pelletspanna utgår från ortens dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). För villa utgår beräkningen från 1-dygns DVUT medan för flerbostadshus utgår beräkningen från 3-dygns DVUT. Exakt vilka temperaturer som gäller på olika orter går att hitta på Boverkets hemsida. Effektbehovet kan justeras manuellt. .

Nedan bild illustrerar olika definitioner av effekt.

Illustration av oika definitioner av effekt

Den gröna linjen illustrerar en timprofilen för värmebehovet (inklusive varmvatten) för ett flerbostadshus. Av figuren framgår att huset har sitt största effektbehov kring den 500:e timmen på året (januari). Notera att denna topp endast finns under mycket korta perioder, dvs enskilda timmar på året.

Om man istället för det maximala effektbehovet tittar på det effektbehov som sker vid en temperatur som motsvarar ortens 3-dygns DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur) så representeras denna nivå av det gula sträcket. Det är baserat på detta effektbehov som Fjärrkontrollen dimensionerar värmepumpar och pelletspannor. I praktiken innebär detta att man accepterar att effektbehovet inte kommer kunna täckas av uppvärmningssystemet under de få timmar på året när behovet är maximalt.

Slutligen representerar den blåa linjen det effektbehov som används för debitering av fjärrvärmepriset för effekt. Denna kommer alltid vara lägre än den maximala (tim)effekten eftersom de allra flesta debiteringseffekter definieras baserat på en medeleffekt för ett helt dygn, så kallad dygnsmedeleffekt. I exemplet i bilden kan man se att debiteringseffekten för fjärrvärme finns på en nivå där (tim)effekten är hög under flera efterföljande timmar, exempelvis kring 500:e timmen.

Fjärrkontrollen utgår också från en rimlig verkningsgrad för en pelletspanna och denna kan justeras för att simulera andra förutsättningar.

På samma sätt som för andra alternativ är det möjligt att justera investeringskostnad och livslängd för pelletspanna. Fjärrkontrollen utgår från schabloner för investeringskostnader baserat på aktuellt marknadsläge för pelletspannor.

Slutligen är det möjligt att justera priset för pellets. Fjärrkontrollen utgår dels från priser som Pelletsförbundet redovisar dels från Profus egna utredningar om bränslepriser.

Resultatparametrar för pelletspanna

Resultaten för pelletspanna beskrivs närmare nedan.

Kapitalkostnad:
Årlig avbetalning för pelletspanna beräknad utifrån antagen livslängd och ränta. Investeringskostnaden avser en helt färdig anläggning, installerad och driftsatt. Notera att Fjärrkontrollen inte räknar med eventuella byggkostnader som exempelvis byggnad av skorsten.
Drift och underhåll:
Tillsyn/serviceavtal, sotning samt schablonkostnad för byte av komponenter.
Energikostnad:
Kostnaden för inköp av pellets.
Total värmekostnad:
Summan av ovan kostnader dividerat med fastighetens värmebehov och uttryckt som öre per kWh.

Livscykelmodul (om Livscykelmodulen är tillvald)

Livscykelmodulen som finns tillgänglig för Fjärrkontrollen liknar Grundmodulen med den viktiga skillnaden att kostnaderna för uppvärmning (inklusive varmvatten) redovisas som summan av alla kostnader under en angiven tidsperiod, snarare än som årliga kostnader. Notera att alla framtida kostnader i Livscykelmodulen redovisas som nuvärdeskostnader, dvs framtida kostnader har diskonterats till dagens nivå med hjälp av angiven ränta.

För att kunna beräkna livscykelkostnaden använder sig Livscykelmodulen av ytterligare parametrar än de som kan anges i Grundmodulen av Fjärrkontrollen.

Fält för inmatning av årligt värmebehov och livslängd

Vid sidan om det årliga värmebehovet för fastigheten kan man även ange önskad livslängd. Livscykelkostnaden beräknas som standard för en period om 25 år men detta går att justera.

Fält för inmatning av förväntade energiprisförändringar

Andra parametrar som krävs för livscykelkostnadsberäkningen är förväntade energiprisförändringar under beräkningsperioden. Livscykelmodulen utgår från historiska energiprisförändringar för olika priskomponenter. Dessa kan justeras för att spegla andra scenarier.

Fält för inmatning av kostnad för reinvestering

Den sista komponenten som är unik för Livscykelmodulen är kostnaden för reinvestering. Eftersom olika alternativ har en begränsad teknisk livslängd krävs det någon form av reinvestering i utrustningen efter att den tekniska livslängden passerat. För en fjärrvärmecentral kan det innebära byte av växlare; för värmepumpar kan det innebära byte av kompressor medan för en pelletspanna kan det handla om byte av brännare och andra komponenter.

Reinvesteringskostnaden speglar den framtida investering som behöver ske när den tekniska livslängden nåtts och livslängden specificerar när (räknat från ursprungliga investeringen) en sådan reinvestering behöver ske. Livscykelmodulen antar en rimlig reinvesteringskostnad samt perioden den behöver ske för olika alternativ. Dessa antaganden kan justeras för att simulera andra förutsättningar.

Resultat Livscykelmodul

Resultaten som presenteras i livscykelmodulen visar summan av alla kostnader för uppvärmning(inklusive varmvatten) för den angivna beräkningsperioden där framtida kostnader diskonterats till dagens nivå(så kallad nuvärdeskalkyl).

Notera att Livscykelmodulen redovisar alla priskomponenter i resultaten, inklusive olika priskomponenter för elnät. I vissa fall kan installation av värmepump innebära att den fasta komponenten för elnät minskar eftersom man övergår till en effektprislista där kostnaden förflyttas mer mot effektkomponenten. I dessa fall kommer man i resultaten se en negativ kostnadsförändring för just den fasta elnätskomponenten.

Grafisk presentation av resultaten från livscykelmodulen